Det viktigaste i korthet.
- Du behöver inte vara underviktig, äta 'extremt lite' eller se sjuk ut för att ha ett allvarligt problem med mat och kropp. Om regler, kompensation, skam, hetsätning eller rädsla kring mat styr vardagen är det värt att söka hjälp.
Utgå från vad du själv märker och vad som påverkar din vardag. Du behöver inte ha en färdig förklaring för att ta en första kontakt.
Det viktigaste först.
Du behöver inte vara underviktig, äta 'extremt lite' eller se sjuk ut för att ha ett allvarligt problem med mat och kropp. Om regler, kompensation, skam, hetsätning eller rädsla kring mat styr vardagen är det värt att söka hjälp.
Det syns inte alltid utanpå
Ätproblem och ätstörningar kan förekomma hos personer med olika kroppar, kön och åldrar. Hur någon ser ut avgör inte hur allvarligt problemet är.
Sök hjälp tidigt
Ju tidigare problem uppmärksammas desto bättre. Vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning eller specialiserad ätstörningsvård kan vara vägar in beroende på ålder och situation.
Akuta kroppsliga symtom
Om du blir allvarligt kroppsligt påverkad eller känner dig akut sjuk ska du söka vård direkt. Ring 1177 för råd och 112 vid livshotande tillstånd.
Så här kan det kännas i verkligheten.
Det här är erfarenhetsnära exempel, inte kriterier och inte ett påstående om att alla upplever samma sak.
- En stor del av dagen går åt till att tänka på mat, kropp, vikt eller vad du behöver kompensera.
- Du undviker situationer där du inte kan kontrollera maten eller hur kroppen syns.
- Du känner att du måste 'förtjäna' mat genom träning, svält eller andra regler.
- Andra kan säga att du ser frisk ut samtidigt som du själv vet att tankarna tar över.
Vad kan du göra redan nu?
Om problemet begränsar livet är det skäl nog att prata med vården.
Beskriv hetsätning, kräkning, kompensation, träning, matregler, svimning eller stark ångest. Vikt ensam berättar inte hela bilden.
Konton, appar, vägning och kroppskontroller kan hålla problemet igång. Fundera på vilka beteenden som faktiskt gör dig sämre.
Vad händer om du söker hjälp?
Vården bedömer både psykiska och kroppsliga symtom. Behandling kan involvera specialiserad ätstörningsvård, psykologisk behandling, nutritionsstöd och medicinsk uppföljning beroende på behov.
Om det här gäller någon du bryr dig om.
Till närstående: undvik kommentarer om vikt och utseende – även välmenande. Fokusera hellre på hur personen mår, vad du ser har förändrats och att hjälp finns.
Frågor människor ofta fastnar i.
Hur kan jag ta upp det här med någon nära?
Välj om möjligt en lugn stund. Beskriv vad du märker eller behöver, och säg om du främst vill bli lyssnad på eller ha hjälp med en konkret kontakt. Du bestämmer hur mycket du vill berätta.
Hur kan jag hjälpa en närstående att hitta rätt?
Fråga vad personen önskar hjälp med. Ni kan läsa tillsammans, skriva ned frågor eller förbereda en kontakt. Undvik att ställa en egen diagnos eller ta över personens berättelse.