Jag vill söka hjälp för hur jag mår – hur börjar jag?
Du behöver inte veta vilken diagnos du har innan du kontaktar vården.
Beskriv problemet med vardagsord
Säg vad du känner, hur länge det pågått och vad som blivit svårt. 'Jag sover nästan inte och klarar inte jobbet' är ofta mer användbart än att försöka ställa en egen diagnos.
Ett exempel: Du kan säga: Jag har dragit mig undan, sover dåligt och orkar inte det jag brukar. Det har blivit svårt att sköta vardagen och jag vill få hjälp att förstå det.
Välj en första ingång
För vuxna är vårdcentral ofta en start. Barn och unga kan vända sig till elevhälsa, ungdomsmottagning, första linjen eller BUP beroende på fråga och region. 1177 kan hjälpa dig hitta rätt.
Ett exempel: Om du inte vet vart du ska vända dig kan din första fråga vara: Är ni rätt mottagning för det här, och hur gör jag annars för att få en första bedömning?
Berätta om säkerhet
Säg alltid till om självskada, självmordstankar, psykotiska symtom, våld eller annat som gör situationen akut.
Ett exempel: Om du är rädd för att skada dig själv eller är utsatt för våld, säg det tydligt när du tar kontakt. Vid omedelbar fara behöver du akut hjälp, inte vänta på ett vanligt bokat samtal.
Fråga vad som händer härnäst
Be om tydlig information: Vem följer upp? När? Vad gör jag om det blir sämre innan dess?
Ett exempel: Innan kontakten avslutas kan du sammanfatta: Har jag förstått rätt att nästa steg är detta, och att jag kontaktar er om det blir sämre innan dess?
Det här kan du förbereda.
- Vad som blivit svårt och hur länge det pågått.
- Vad du redan har provat och vilken hjälp du önskar.
- Dina frågor, gärna nedskrivna om det underlättar.
Frågor att ställa.
- Vem ansvarar för nästa kontakt?
- När och hur följer vi upp?
- Vad gör jag om situationen förändras?
Om du väntar eller fastnar.
Fråga vad du ska göra om läget förändras innan nästa kontakt. Spara mottagningens aktuella kontaktväg, gärna med en neutral etikett på en delad enhet. Vid omedelbar fara för liv ska du söka akut hjälp.
Så kan det se ut i vardagen.
Exemplen är skrivna av Tankefull för att visa möjliga situationer och formuleringar. De är inte insamlade patientberättelser eller individuella bedömningar.
Du vet inte varför du mår dåligt
Du tror att du måste kunna förklara orsaken innan du kontaktar någon.
Så kan du säga: Jag vet inte varför jag mår så här. Jag kan berätta vad som händer och vad jag inte längre orkar.
Ett möjligt nästa steg: Beskriv en vanlig dag och en förändring du har märkt. En färdig diagnos eller berättelse behövs inte för att börja.
Du tappar orden under samtalet
När någon frågar vad du behöver känns allt blankt.
Så kan du säga: Jag har svårt att prata om det här. Kan jag läsa från mina anteckningar eller börja med ett exempel?
Ett möjligt nästa steg: Skriv tre korta punkter inför kontakten. Du kan också fråga om någon får följa med som stöd, om du vill.
Du söker stöd för någon annan
Du ser att en vän eller partner har det svårt men vet inte hur personen själv vill gå vidare.
Så kan du säga: Jag bryr mig om dig. Vill du att jag lyssnar, hjälper dig hitta en kontakt eller följer med?
Ett möjligt nästa steg: Fråga vad personen vill ha hjälp med. Sök också råd om din egen oro utan att kräva tillgång till personens privata uppgifter.
Om du bara gör en sak efter att ha läst.
Välj en första kontakt och formulera en mening om hur vardagen påverkas.
Vanliga frågor om den här vägen.
Är mitt problem för litet för att ta upp?
Du får fråga om hjälp med något som påverkar dig. Mottagningen bedömer behov och lämpligt stöd; du ska inte behöva göra den bedömningen själv.
Vad om jag mår bättre just när besöket kommer?
Berätta om variationen och hur det har varit under perioden du söker för. Ett konkret exempel kan hjälpa dig beskriva det även under en bättre dag.
Kan jag ta med någon?
Fråga mottagningen hur det kan ordnas. Fundera på om du vill att personen hjälper dig minnas, lyssnar eller deltar i delar av samtalet.
Vad gör jag om jag inte känner mig förstådd?
Be om en förklaring av bedömningen och nästa steg. Du kan lämna synpunkter till mottagningen och få hjälp av patientnämnden med kontakten.